Naglar

Jag har aldrig bitit på dem, jag har aldrig sugit på fingrarna, jag har aldrig bitit på nagelbanden. Men ändå så är mina naglar mestadels skräp. De går av och går sönder för ingenting. Jag antar att det beror på mitt genetiska arv som bestämmer kvaliteten på både naglar och hår. Fast kan det stämma? Min mamma har samma sorts hår som jag men betydligt starkare naglar. Ja, hursom, de är inte några titankopior som man får fila med vinkelslip i alla fall.

Men jag försöker alltjämt att få dem långa och fina. Fransk manikyr på halvlånga naglar är det finaste jag vet, i nagelväg alltså. Just nu så är de relativt långa och fina faktiskt så jag tror att jag är på god väg. Har dessutom hittat hjältar i Mavalas sortiment som hjälper på riktigt. Jag brukar bara bli slarvig och glömma bort att jag måste sköta dem.

Det finns dock grejer med naglar som gör att jag ryser ända in i själen när jag ser dem. Trasiga nagelband är värst, sen kommer naglar som är för korta och på sista plats har vi en ojämnt lång nagel till följd av att den har gått av.

Tillbaka till Mavala. Om ni har problem med naglar på något vis så är deras produkter faktiskt skitbra och funkar på riktigt. Speciellt en kräm som finns i en burk som kostar runt 120 pix. Eller scientifique (tror jag den heter) som är en nagelhärdare. Och så deras förpackning med två flaskor i, man pytsar på ett lager med nylonfibrer eller liknande och lägger sedan ett lager skyddande på det. Nageln blir som dubbelt så tjock och det gillar i alla fall mina naglar.

Ett annat tips; använd aldrig dina naglar till någonting. Ja alltså kan man ju klia sig och så. Men öppna för guds skull inte snusdosan genom att sätta in naglarna i springan och dra upp locket. Använd dem inte heller som provisorisk skruvmejsel eller som tandtråd. Ja, ni fattar.

Och förutom att fina naglar är fina så ser det ju välvårdat och hygiensiskt ut och det är ju good shit.

♥ ♦ ♠ ♣