Matprat

Mat, mat, mat. Jag älskar mat, i alla former och färger och nästan alla smaker. Men allra bäst är såndärmat som är god och som man mår bra av. Alltså inte överätning av något kolhydratrikt eller liknande. Mjöl och socker går ju allt egentligen fetbort om vi ska diskutera god mat. Potatis däremot är ju sketagott, men annars så. Pannkakor känns ganska menlösa och sist jag åt pizza var inte ens den god.

Så igår när jag handlade så tänkte jag, för första gången i mitt liv på vad jag ville ha och inte vad det kostade. Så jag gick och plockade och plockade och fick ihop:
- Alaska pollock
- Bacon
- Creme fraiche
- Turiksk yoghurt
- Naturell yoghurt
- Krossade linfrön
- Solroskärnor
- Gurka
- Spenat
- Ägg
- Broccoli
osv. osv.

Så idag komponerade jag den första måltiden och jag är så saligt lycklig över hur gott det egentligen kan vara. Alaska pollock, creme fraiche och broccoli. Oj, oj, oj! Jag är dessutom sådär behagligt mätt, inte tokproppad eller lite småhungrig. Bara lagom.

Jag gillar dessutom smaken på maten, vit fisk smakar inte bara vit fisk och broccoli har ju en miljard smaker i sig. Men till saken hör ju också att jag ätit pasta och bacon i fem veckor. Tihi, eller inte. Jag är så less på det! Så nu blir det gomat här, varje dag, varje vecka. Liksom, varför koka en gryta pasta till maten när blomkål eller broccoli är som bomull och rosa moln i jämförelse? Eller ja, ni fattar.

♥ ♦ ♠ ♣