Jag gillar inte sol. Inte alls faktiskt. Jag blir seg av värmen, blir aldrig brun och risken att få migrän är alltid överhängande en solig dag. Jag har dock inget emot att sitta i solen kvällstid med en kall öl, men det är det enda. Värmeböljedagar när andra får spel över det tänker jag okej och hoppas att det går över. Alltså ja, jag gillar inte att frysa men allt över 20 grader är några grader för mycket.
Och om jag nu ska tycka att det är lite kul så ska det vara när jag är hemma i norr. Så att man kan sitta nere vid sjön eller i en skog eller i hönshuset. Stad och sol är en obehaglig kombination. Enligt mig då. Men det finns ändå en sak som är bra (förutom uppkomsten till allt liv osv. osv.) med solen och som överväger allt det negativa. Alla blir så himla glada, och det är ju kul. Speciellt på evenemang och skit, typ festival och grejer.
Hursom, jag menar ju inte att solen är det sämsta som finns. Men jag trivs inte i den bara. Så när andra ska bada och grilla och sola och vara ute och gnälla inomhus för att de jobbar så förstår jag bara inte riktigt vad som är så ballt med det. Fast jag kanske växer på mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar