lördag 27 december 2008

Ojdå

Min rubrik är som vanligt på bakisdagar varken genomtänkt eller särskilt underhållande. Så jag menar absolut ingenting mer än "ojdå" med den. Faktiskt.

Hursom, det var jättekul att få träffa Emma igår. Så kom Maja och André och lite fler. Så vi spelade Alias, jag skrek och sen for vi på hotellet. Okej, det var mer än så. Jag blev faktiskt bjuden på middag också, Emmas föräldrar är snälla och gör god mat och det var gott. Så brände vi en skiva för kvällen som vi lyssnade på typ tre gånger kanske?

Anyways, väl på hotellet så tappade jag bort en del och hittade lite andra och så utspelade sig följande scenario. Jag skulle ringa så jag tänkte att jag går ut på balkongen. Så gick jag ut, ringde och gick. Men jag såg inte vart jag gick och helt plötsligt så låg jag där, på rygg. Balkongen var nämligen snorhal och jag var ju helt inne på att försöka göra mig förstådd. Jag förstår inte varför jag ska hålla på att ramla hela tiden. Såg säkert mäktigt packad ut, något som just då inte stämde.

Sen så gick jag av och an på balkongen och min klänning blåste upp som Marilyn Monroe och det kändes bara jättekonstigt att stå där och prata i telefon medan man liknar en hybrid av Marilyn och en alkis.

Nåväl, efter allting så skjutsade min bror hem mig till honom medan han chafferade litegrann. Så somnade jag på soffan och helt plötsligt knackade det på dörren. Vem hälsar på 03:15 liksom? Jorå, det var Kerry med kamrat. Så jag blev arg och väckt men sedan snäll och pigg. Vi pratade om tjejor och tillslut så kom min bror. Sen for vi hem och jag åt och så ringde jag och surrade ett jävla tag och 06:01:00 lade jag mig för att sova. 06:01:15 sov jag som ett barn.

Jag gjorde även ett tappert försök att stiga upp där vid 10:00, för att kunna hinna packa och socialisera med min kära mor. Men ve och ack, jag trodde att väckningssignalen var ett infanteri så jag stängde av, blev lite rädd och somnade om. Men då synkar jag och mamma så bra så hon väckte mig faktiskt vid 11:00. Så kokade hon kaffe och dukade fram frukost och vi pratade och hon var så bra som bara hon kan vara, i egenskap av mamma och kamrat.

Efter det så har jag packat, packat och packat. Nu när André kör ner nästa gång får jag med mig en massa grejer och det är ju sketabra! Jag menar, min symaskin, kläder, grejer, prylar, mina sängkläder (!! jag och sängkläder är ett eget kapitel), mina tavlor som jag så omsorgsfullt har gjort på mina bildlektioner och lite annat krafs.

Men så, om ungefär en halvtimma far vi till Storuman och sedan så sätter jag och Pettan oss på bussen för att sen åka tåg och för att tillslut komma hem till Skövde. Det ska bli lite skönt ändå, att komma in i rutinerna igen, om vi säger så. Men det bästa är att jag är jättetrött nu så jag ska sova en massa i bussen. Har till och med lagt mina nya tofflor överst i packningen så jag ska ha tofflor på mig och mysa till det. Sen så tar jag med mig min jätteflodhäst från IKEA som kudde och kamrat på färden.
♥ ♦ ♠ ♣

Inga kommentarer: