lördag 24 januari 2009

Det var en gång..

Jo händelseförloppet om mitt sår lyder som följer. Jag och Ann-Sofie skulle gå ut ganska sent och jag han dricka en 33 cl öl innan vi for ut, så det var som sagt inte tal om någon berusning.

Så kom vi mot stan och då är det en väg som man antingen kan gå över på kvällen eller under på dagen när det kommer mer bilar. Men vi skulle gå över. A-S sa att det såg halt ut, men jag körde på, "äh, nog tar vi oss upp". Det är alltså en miniminibacke som vi talar om!

Så vi börjar gå upp och går i armkrok, så har jag en öl i min högra arm, och en väska i den vänstra. A-S hänger också i den högra armen. Så mitt på backen så märker vi hur jävla halt det faktiskt är och stannar. Vi tar oss varken upp eller ner och helt plötsligt så känner jag hur A-S blir ostadig på benen. Hon faller alltså som en fura och eftersom vi håller i varandra så är jag inte sen att haka på. Platt major fall alltså.

När vi ramlar så har jag väl någon reflex att skydda ansiktet, för det var påväg ner mot backen. Så jag gör det med handen som jag håller ölburken i. Och så känner jag att jag landar på den och får en himla massa öl i ansiktet. Och tankegången var som det förra inlägget. "Nej min öl", "Nej mitt smink", typ så.

Så kommer det tre tjejer som sett fallet och undrar hur det är med oss, men jag och A-S ligger och vrider oss i skratt alltså. Det var så jävla kul så vi kunde bara inte sluta skratta. Så det gick ju bra ändå. Men så ställer jag mig upp och A-S säger "MEN DU BLÖDER JU!" varpå jag skrattar ännu mer. För det gjorde inte ont alls och jag undrade vart jade möjligtvis hade kunnat så blod. Och där så brister det för mig, jag skrattar så mycket så jag vet inte vem jag är, varför eller vilken lunga jag ska andas med. Jag kan dock inte förklara det roliga i det hela för er, men jag har inte haft så roligt på länge vill jag lova!

Så som ni ser på bilden så fick jag alltså ett sår på näsroten och en ring av ölburken i pannan. Burken blev förresten nästan platt och det ironiska i allt är att om jag inte hade haft min hand där i vägen så hade jag skallat marken och isen med min panna. Så hellre en ringmärkning från en ölburk då kanske än en skallfraktur från marken?

Hursom, förlåt för mitt sletna jag på bilden. Men alla är inte snygga 03:06.

♥ ♦ ♠ ♣

1 kommentar:

Anonym sa...

jag och min son har begrundat bilderna och fnissat. hur kan man lyckas med sådant över huvudtaget???