Dagens första konstaterande: Jag älskar dagtid.
Dagens andra konstaterande: Det är jävligt varmt ute
Dagens tredje konstaterande: Jag känner av en begynnande förkylning
Dagens fjärde konstaterande: Bridge var inte min grej.
Och, vad tänker ni nu? Gick flickstackarn till jobbet och blev lynchad eftersom hon hade en pinne mellan ögonen? Nej, det var bara inte min grej. Den var skitsnyggt och jag tyckte att jag passade bra i den. Men det var bara ett prov och det kändes inte riktigt jag. På samma vis som att en monroe inte känns som jag eller en off-labret känns som jag längre. Och det i kombination med att den kan emigrera, den var lite sned och att det är jobbigt att vara glasögonbärare (okej, bara ibland med ändå) gjorde att jag plockade ur den.
Men jag ångrar inte att jag gjorde den, gudnej. För jag gillade den fortfarande och det kan mycket väl hända att jag gör om den i framtiden. Men inte just nu. Det brukar dessutom vara så att jag gillar alla mina piercingar så fort jag gjort dem, men den här gillade jag inte lika mycket.
Men äsch, jag måste ju inte förklara mig för er. Den är borta, jag är sketanöjd och kanske gör om den ändå senare. En extra sak som är lite sådär men ändå, min begynnande förkylning hänger absolut ihop med piercingen. Det är immunförsvar och prioritet och allt det där. Jag blev ju dyngförkyld sist jag tatuerade mig till exempel. Och jag vill inte vara sjuk nu och det är lite för ett greater good också, jag tänker på jobbet. Jag ser mig som lika viktig där som alla andra, och just nu vill jag inte slösa tid på att vara sjuk.
Enough said. Nu ska jag hetsstäda litegrann så att master blir glad medan jag lyssnar på In Flames och tänker på SRF. Sen ska jag kila ner till jobbet snett innan nio och möta Alina. Vi ska dinera sent vi minsann, thaimat var det va?
Dagens andra konstaterande: Det är jävligt varmt ute
Dagens tredje konstaterande: Jag känner av en begynnande förkylning
Dagens fjärde konstaterande: Bridge var inte min grej.
Och, vad tänker ni nu? Gick flickstackarn till jobbet och blev lynchad eftersom hon hade en pinne mellan ögonen? Nej, det var bara inte min grej. Den var skitsnyggt och jag tyckte att jag passade bra i den. Men det var bara ett prov och det kändes inte riktigt jag. På samma vis som att en monroe inte känns som jag eller en off-labret känns som jag längre. Och det i kombination med att den kan emigrera, den var lite sned och att det är jobbigt att vara glasögonbärare (okej, bara ibland med ändå) gjorde att jag plockade ur den.
Men jag ångrar inte att jag gjorde den, gudnej. För jag gillade den fortfarande och det kan mycket väl hända att jag gör om den i framtiden. Men inte just nu. Det brukar dessutom vara så att jag gillar alla mina piercingar så fort jag gjort dem, men den här gillade jag inte lika mycket.
Men äsch, jag måste ju inte förklara mig för er. Den är borta, jag är sketanöjd och kanske gör om den ändå senare. En extra sak som är lite sådär men ändå, min begynnande förkylning hänger absolut ihop med piercingen. Det är immunförsvar och prioritet och allt det där. Jag blev ju dyngförkyld sist jag tatuerade mig till exempel. Och jag vill inte vara sjuk nu och det är lite för ett greater good också, jag tänker på jobbet. Jag ser mig som lika viktig där som alla andra, och just nu vill jag inte slösa tid på att vara sjuk.
Enough said. Nu ska jag hetsstäda litegrann så att master blir glad medan jag lyssnar på In Flames och tänker på SRF. Sen ska jag kila ner till jobbet snett innan nio och möta Alina. Vi ska dinera sent vi minsann, thaimat var det va?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar