tisdag 16 juni 2009

Make love, not war


Jag har utarbetat en livsfilosofi medan jag stekte min risotto och den lyder som följer; Kan inte alla bara kramas istället? Simple as that. Vad mycket gladare många skulle vara om man kunde lösa konflikter med kramar istället. Nu kanske jag låter som DiLeva, eller möjligtvis som Nalle Puh på illegala substanser. Men tänk på det. Att få avregarea sig genom en kram istället för genom hårda ord, skrik eller gudbevaremig våld.

Och appropå risotto. Jag lovade mig själv när jag var liten, att jag, aldrig skulle göra risotto när jag blev vuxen. Och speciellt inte med lök i. Vad tror ni jag har gjort? Jag har kokat matvete, stekt bacon och obscena mängder rödlök. Det värsta (bästa?) är att det är så förbannat gott. Jag ger härmed med mig, mamma, ditt "smaka i alla fall" har gett resultat. RisottsJohanna, hah.

2 kommentarer:

Sara sa...

Du vet att det är paella man steker va? När man gör risotto står man mest och rör i all evinnerlighet. Ingredienserna då brukar vara ris, buljong, vin och riven ost.

Anonym sa...

vad roligt att läsa! Ett annat uttryck som du hade som liten har jag aldrig glömt; jag insisterade på att du skulle absolut smaka på broccolipaj. Det var tyst en stund, sen kom det: det här var ett himla bra sätt att lära sig att äta broccoli på....fniss fniss. undrar just om du var halvfem då..?