Ja, vad tyckte jag om spektaklet då? Jag har ju som bekant aldrig varit på festival så det var som premiärturen och jag visste ju inte om jag gillade det eller inte. Men jag fick klart för mig ganska fort att vårt boende hade ganska hög standard. Husvagn (jag sov dock i bilen) och 30 meter till vattentoaletter och strömuttag. En del har det ju värre.
Men nu såhär i efterhand så kan jag säga att det är lite som med tatueringmässor och liknande saker. Det blir liksom lite för mycket av ett och samma, och speciellt då vi var där från tisdag - söndag. Musiken är ju underbar, men det har inte varit tyst en enda sekund och inte ens nattetid (fast vad ska man annars förvänta sig?). Sen då var det enormt mycket folk. Alltså sjukt mycket folk. Och jag har nog problem med mycket folk på krogen, och sen då att stå mitt i ett sånt folkhav kan inte vara kul. Som tur är så hade jag alltid någon med mig.
En del människor där tenderade att vara otrevliga också ibland. Alltså inte någon som jag var med, men mer generellt sett. Det var inte den här "folkfest och oj vad många vi är som är glada och har roligt här". Utan folk knuffades, satte sig på mig (!!) och suckade och hade sig. Det var lite tråkigt, tattoobåten till exempel, var mycket trevligare så sett.
Men summan av kardemumman, nu har jag ju provat på. Och far jag någon mer gång så blir det inte en fyradagars. Det blir alldeles för mycket. Jag tänker dessutom lyssna mer på musik då. Jag behöver liksom inte åka 30 mil för att vara dyngrak i flera dagar, det kan jag greja för en betydligt billigare peng här hemma om jag ville det. Så jo, mer musik, mindre människor (alltså inte vara där så länge) och lite mer struktur på saker och ting.
Men vad gjorde vi då? Ja, drack en hel del öl, men ändå inte alla dagar. Tisdag blev party och onsdagen likaså. Men då sov jag en eller två timmar på kvällen, och det var inte på grund av fylla. För jag var så himla trött, av någon anledning. Jag gick till exempel och la mig 20:30 på torsdagen och sov i 12 timmar. Sen kom jag på att jag nog hade en förkylning i kroppen. Så jag gick på't på riktigt på fredagen och sen så gjorde jag ingenting igår (lördagen). Jag satt i husvagnen medan de andra kilade bort, spiknykter och somnade vid 22:nånting. Sova mycket och friskna till var alltså nyckelord. Igår vid den här tiden lät jag som jag vet inte vad, sjuk och desto sjukare på det.
Musiken var det bästa med allt. Jag såg Volbeat, Flogging Molly, Motörhead, In Flames, Soilwork och sist men inte minst Sabaton! De skulle egentligen bara köra nationalsången men rev sen av med Primo Victoria och jag började nästan grina. Det var mäktigt minsann!
Sen så hade de ju sjukt många stånd med mat och åter mat och tröjor och grejer. Så jag köpte lite saker, bland annat ett enorm indiskt tygstycke med fint motiv, bild kommer. Så jag är dessutom riktigt less på snabbmat. Gissa om ekologiskt dinkelvete tillsammans med en falukorvgryta med krossade tomater och fetaost var gott att laga när jag kom hem?
Men ja, sammanfattningsvis. Jag skulle gärna kunna åka igen men det skulle ändå kunna kvitta. Musiken finns ju här hemma också och så kan man ju åka till betydligt närmare festivaler och spelningar. Men jao, det var kul och helt klart värt det. Bara för saken skull. Och jag undrar om inte Sabatons spelning som gjorde att jag fick rysningar i härligheten bidrar starkt till det. Ni måste nästan titta på videon, det är mest nationalsång och hela Primo Victoria är inte med, men fan. Tänk er själv att stå där. Mäktigt var ordet!
Men nu såhär i efterhand så kan jag säga att det är lite som med tatueringmässor och liknande saker. Det blir liksom lite för mycket av ett och samma, och speciellt då vi var där från tisdag - söndag. Musiken är ju underbar, men det har inte varit tyst en enda sekund och inte ens nattetid (fast vad ska man annars förvänta sig?). Sen då var det enormt mycket folk. Alltså sjukt mycket folk. Och jag har nog problem med mycket folk på krogen, och sen då att stå mitt i ett sånt folkhav kan inte vara kul. Som tur är så hade jag alltid någon med mig.
En del människor där tenderade att vara otrevliga också ibland. Alltså inte någon som jag var med, men mer generellt sett. Det var inte den här "folkfest och oj vad många vi är som är glada och har roligt här". Utan folk knuffades, satte sig på mig (!!) och suckade och hade sig. Det var lite tråkigt, tattoobåten till exempel, var mycket trevligare så sett.
Men summan av kardemumman, nu har jag ju provat på. Och far jag någon mer gång så blir det inte en fyradagars. Det blir alldeles för mycket. Jag tänker dessutom lyssna mer på musik då. Jag behöver liksom inte åka 30 mil för att vara dyngrak i flera dagar, det kan jag greja för en betydligt billigare peng här hemma om jag ville det. Så jo, mer musik, mindre människor (alltså inte vara där så länge) och lite mer struktur på saker och ting.
Men vad gjorde vi då? Ja, drack en hel del öl, men ändå inte alla dagar. Tisdag blev party och onsdagen likaså. Men då sov jag en eller två timmar på kvällen, och det var inte på grund av fylla. För jag var så himla trött, av någon anledning. Jag gick till exempel och la mig 20:30 på torsdagen och sov i 12 timmar. Sen kom jag på att jag nog hade en förkylning i kroppen. Så jag gick på't på riktigt på fredagen och sen så gjorde jag ingenting igår (lördagen). Jag satt i husvagnen medan de andra kilade bort, spiknykter och somnade vid 22:nånting. Sova mycket och friskna till var alltså nyckelord. Igår vid den här tiden lät jag som jag vet inte vad, sjuk och desto sjukare på det.
Musiken var det bästa med allt. Jag såg Volbeat, Flogging Molly, Motörhead, In Flames, Soilwork och sist men inte minst Sabaton! De skulle egentligen bara köra nationalsången men rev sen av med Primo Victoria och jag började nästan grina. Det var mäktigt minsann!
Sen så hade de ju sjukt många stånd med mat och åter mat och tröjor och grejer. Så jag köpte lite saker, bland annat ett enorm indiskt tygstycke med fint motiv, bild kommer. Så jag är dessutom riktigt less på snabbmat. Gissa om ekologiskt dinkelvete tillsammans med en falukorvgryta med krossade tomater och fetaost var gott att laga när jag kom hem?
Men ja, sammanfattningsvis. Jag skulle gärna kunna åka igen men det skulle ändå kunna kvitta. Musiken finns ju här hemma också och så kan man ju åka till betydligt närmare festivaler och spelningar. Men jao, det var kul och helt klart värt det. Bara för saken skull. Och jag undrar om inte Sabatons spelning som gjorde att jag fick rysningar i härligheten bidrar starkt till det. Ni måste nästan titta på videon, det är mest nationalsång och hela Primo Victoria är inte med, men fan. Tänk er själv att stå där. Mäktigt var ordet!
1 kommentar:
jag har sett videon och jag är mer än duktigt avens. Vilken känsla det skulle ha varit och ha stått där! Förutom dina ickesåkryperioder så har du nog haft det helt ok med dina syskon. Väldigt synd på vädret och temperaturen dock. Vi tar igen det på stranden här hemma v29, eller? bror har lagt in om ledigt då så vi kan ha party på 4.P&K
Skicka en kommentar